1943: Mot fascismen. För folkens frihet.
1946
1948
1949: Lenin
1950: Fred
1951: Fred
1952: För fred. För socialism.
1953: Fred. Marx. Socialism.
1955: Fred
1974: För socialismen
1975: Arbetarpolitik. Socialism.
1979: Arbetarpolitik. Socialism.
1980: Socialism för 80-talet.
1981: Ådalen 1931. Glöm dem aldrig.
1982: Fred. Demokrati. Socialism.
1984: Fred. Demokrati. Socialism.
1985: Fred. Demokrati. Socialism.
1990: Fred. Frihet. Socialism.
1996: Rätt till arbete. Tid att leva.
1999: Nej till EMU.
2001: Rättivsa. Solidaritet.
2002: Uppdrag rättvisa.
2003: Nej till EMU.
2010: Håll ihop.
2013: Arbete. Rättvisa. Välfärd.
tisdag 30 april 2013
Första maj-nålar från Vänsterpartiet
Här följer ett urval av SKP:s / VPK:s / Vänsterpartiets Första maj-nålar från 1940-, 50-, 70-, 80-, 90, 00- och 10-talen. (Jag vet att bildkvaliteten från och till är vedervärdig. Fotograf torde jag aldrig bli.)
onsdag 10 april 2013
Heinrich. Kapitel 8 och 9
Kapitel 8 - Ränta, kredit och "fiktivt kapital"
I kapitel 8 befinner vi oss huvudsakligen på en empirisk nivå. De flesta företeelser som Heinrich tar upp är synliga och befinner sig så att säga på ytan av det kapitalistiska samhället. Begreppsapparaten skiljer sig inte längre hela tiden fundamentalt från den som borgerlig nationalekonomi använder. (Borgerlig skall här förstås som "tar de borgerliga produktionsförhållandena för givna".)
Heinrich börjar med att behandla räntan. Att pengar lånas ut i utbyte mot mer pengar är ingenting specifik för kapitalismen, men räntans funktion är ändå en helt annan. Ett tydlig exempel på hur man måste relatera ett fenomen till dess plats i den ekonomiska helheten.
Räntan är något som kritierats av både höger- och vänsterpopulister. Det ser ut som om ockraren är en lat och ond person som tjänar pengar på andras arbete - till skillnad från den kapitalist som investerar i produktionen och därmed bidrar med något. Även inom den politiska vänstern kan man ibland höra idéer om "lata" kapitalister som skiljer sig från de "innovativa" industrikapitalisterna.
- Är det någon moralisk skillnad mellan ränte- och industrikapitalister?
- Är det ett problem att dagens kapitalister blivit "lata" och gärna investerar i ränte- och spekulationskapital istället för industriellt kapital?
s. 197
Frågan om "penningvaran". Tidigare marxister (inkl Karl Marx i egen hög person) har utgått från att penningen måste ha sin bas i en verklig vara med verkligt värde. Heinrich menar att detta är ett felslut. Marx teori bevisar bara att penningformen behövs, inte penningvaran.
- Spelar det någon roll för ekonomin eller den ekonomiska teorin om pengarna är konvertibla till någon verklig vara med värde i Marx mening?
s. 198
"I den förhärskande ekonomiska teorin skiljer man dock inte mellan pris och värde." Vi kan i samband med börsnedgångar läsa "Börsen förlorade X miljarder i värde på en timme" eller liknande.
- Spelar det någon roll om börsen går upp eller ned?
- Vad är det för "värden" som utraderas vid en börsnedgång?
- Kan man överhuvudtaget tala om "börsbubblor" om man antar att det inte finns något sådant som värde utan bara priser?
s. 200f
Heinrich påpekar att kreditsystemet inte är någon "överbyggnad" till det industriella kapitalet. Vi kan inte tänka oss kapitalism utan krediter, och när Marx i kapitalets första band bortser från krediten handlar det bara om en teoretisk abstraktion med syftet att göra framställningen möjlig.
Kapitel 9 - Kris
Det är självklart för marxister att kapitalismen är ett krisbenäget system. Det saknas dock en sammanhållen marxistisk kristeori. Det råder inte heller någon samstämmighet i frågan om kapitalismens kriser, förr eller senare, kommer att bli dess död, eller om kapitalismen har förutsättningar att gång på gång övervinna sina kriser.
- Kommer kapitalismen att gå under av sina egna inneboende kriser eller kommer det att krävas en utomstående kraft?
- Kan vi tänka oss en evig kapitalism?
- Vilka olika marxistiska kristeorier finns det? Är de relevanta i förståelsen av dagens kris?
En av kapitalismens mest aburda motsägelser är den mellan alltför mycket produktion som inte kan konsumeras trots att det finns behov, då de som är i behov av produkterna saknar pengar. Kapitalismen är med andra ord ett synnerligen ineffektivt system när det gäller att allokera resurser. Trots detta hävdar borgerliga ekonomer motsatsen.
- Hur kan man tror att marknadsekonomi är effektivt?
s. 212
Heinrich menar att kriserna visserligen är destruktiva, men att de ändå har en för kapitalismen produktiv sida.
- Är argumentet hållbart?
Enligt min mening fegar Heinrich ur lite grann i behandlingen av kriserna. Hans bok är visserligen en introduktion till Kapitalets tre band, och där finns ingen entydlig kristeori. Det hade ändå varit möjligt för Heinrich att säga något mer konkret om hur kriser uppkommer. I andra frågor är Heinrich inte rädd för att göra en egen tolkning alternativt en vidareutveckling av Marx teorier.
s. 214ff
Heinrich kritiserar idén om att kapitalismen med nödvändighet behöver bryta samman. Han påpekar också den ideologiska funktion som sammanbrottsteorin haft under 1900-talet.
I kapitel 8 befinner vi oss huvudsakligen på en empirisk nivå. De flesta företeelser som Heinrich tar upp är synliga och befinner sig så att säga på ytan av det kapitalistiska samhället. Begreppsapparaten skiljer sig inte längre hela tiden fundamentalt från den som borgerlig nationalekonomi använder. (Borgerlig skall här förstås som "tar de borgerliga produktionsförhållandena för givna".)
Heinrich börjar med att behandla räntan. Att pengar lånas ut i utbyte mot mer pengar är ingenting specifik för kapitalismen, men räntans funktion är ändå en helt annan. Ett tydlig exempel på hur man måste relatera ett fenomen till dess plats i den ekonomiska helheten.
Räntan är något som kritierats av både höger- och vänsterpopulister. Det ser ut som om ockraren är en lat och ond person som tjänar pengar på andras arbete - till skillnad från den kapitalist som investerar i produktionen och därmed bidrar med något. Även inom den politiska vänstern kan man ibland höra idéer om "lata" kapitalister som skiljer sig från de "innovativa" industrikapitalisterna.
- Är det någon moralisk skillnad mellan ränte- och industrikapitalister?
- Är det ett problem att dagens kapitalister blivit "lata" och gärna investerar i ränte- och spekulationskapital istället för industriellt kapital?
s. 197
Frågan om "penningvaran". Tidigare marxister (inkl Karl Marx i egen hög person) har utgått från att penningen måste ha sin bas i en verklig vara med verkligt värde. Heinrich menar att detta är ett felslut. Marx teori bevisar bara att penningformen behövs, inte penningvaran.
- Spelar det någon roll för ekonomin eller den ekonomiska teorin om pengarna är konvertibla till någon verklig vara med värde i Marx mening?
s. 198
"I den förhärskande ekonomiska teorin skiljer man dock inte mellan pris och värde." Vi kan i samband med börsnedgångar läsa "Börsen förlorade X miljarder i värde på en timme" eller liknande.
- Spelar det någon roll om börsen går upp eller ned?
- Vad är det för "värden" som utraderas vid en börsnedgång?
- Kan man överhuvudtaget tala om "börsbubblor" om man antar att det inte finns något sådant som värde utan bara priser?
s. 200f
Heinrich påpekar att kreditsystemet inte är någon "överbyggnad" till det industriella kapitalet. Vi kan inte tänka oss kapitalism utan krediter, och när Marx i kapitalets första band bortser från krediten handlar det bara om en teoretisk abstraktion med syftet att göra framställningen möjlig.
Kapitel 9 - Kris
Det är självklart för marxister att kapitalismen är ett krisbenäget system. Det saknas dock en sammanhållen marxistisk kristeori. Det råder inte heller någon samstämmighet i frågan om kapitalismens kriser, förr eller senare, kommer att bli dess död, eller om kapitalismen har förutsättningar att gång på gång övervinna sina kriser.
- Kommer kapitalismen att gå under av sina egna inneboende kriser eller kommer det att krävas en utomstående kraft?
- Kan vi tänka oss en evig kapitalism?
- Vilka olika marxistiska kristeorier finns det? Är de relevanta i förståelsen av dagens kris?
En av kapitalismens mest aburda motsägelser är den mellan alltför mycket produktion som inte kan konsumeras trots att det finns behov, då de som är i behov av produkterna saknar pengar. Kapitalismen är med andra ord ett synnerligen ineffektivt system när det gäller att allokera resurser. Trots detta hävdar borgerliga ekonomer motsatsen.
- Hur kan man tror att marknadsekonomi är effektivt?
s. 212
Heinrich menar att kriserna visserligen är destruktiva, men att de ändå har en för kapitalismen produktiv sida.
- Är argumentet hållbart?
Enligt min mening fegar Heinrich ur lite grann i behandlingen av kriserna. Hans bok är visserligen en introduktion till Kapitalets tre band, och där finns ingen entydlig kristeori. Det hade ändå varit möjligt för Heinrich att säga något mer konkret om hur kriser uppkommer. I andra frågor är Heinrich inte rädd för att göra en egen tolkning alternativt en vidareutveckling av Marx teorier.
s. 214ff
Heinrich kritiserar idén om att kapitalismen med nödvändighet behöver bryta samman. Han påpekar också den ideologiska funktion som sammanbrottsteorin haft under 1900-talet.
tisdag 9 april 2013
Heinrich kapitel 6 och 7
Fortsätter publicera mina spridda och lätt tankspridda kommentarer till Heinrichs introduktion till Marx ekonomikritik. Någon måste ju göra det också.
Kapitel 6 - Kapitalets cirkulation
s. 163
Heinrich pratar, precis som Marx om improduktiva arbetsuppgifter, som dock är nödvändiga under kapitalismen. Som exempel nämner Heinrich kassapersonal. När vi för några år sedan hade en cirkel om Kapitalets andra band uppstod en ganska lång diskussion om denna distinktion. Varför säger Marx och Heinrich att vissa arbetsuppgifter är improduktiva trots att de är nödvändiga under kapitalismen? Själva distinktionen produktiv-improduktiv gäller ju i vilket fall enbart under kapitalistisk produktion. Jag tänker mig cirkulationskostnaderna som vilka andra kostnader som helst, och arbetet inom cirkulationen som vilket annat arbete som helst under kapitalismen.
Visst förstår jag poängen i ett inget värde skapas i själva varuutbytet, men är inte det arbete som exv. kassapersonal eller bokförare sköter lika värdeskapande som annat arbete?
s. 164
Heinrich nämner termen "industriellt kapital". Någonstans har jag läst att termen är tillförd K2:an av Engels. Jag kan dock missminna mig, och kanske spelar det ingen roll.
s. 165
Heinrich gör en distinktion mellan "köpmanskapital" och "industriellt kapital". Även detta är en distinktion som jag tror mig förstå, men som känns en smula godtycklig. Jag tänker på de stora, globala försäljningsföretagen som själva inte tillverkar varor utan använder sig av billiga underleverantörer runt om i världen. Kan man säga att det är underleverenatörernas arbetare som tillför värdet, och att exv. Nike eller IKEA bara är köpmän som köper och säljer varor. Det är ju dessa köpmän som de facto kontrollerar produktionen, även om den formellt sker i självständiga företag.
s. 169
Marx reproduktionsscheman. Vad säger dessa och vad säger de inte? Visar de att kapitalismen kan fungera krisfritt, eller visar de tvärtom att kapitalismen alltid kommer att drabbas av kriser?
Kapitel 7 - Profit, genomsnittsprofit och "lagen av profitkvotens fallande tendens"
I den empiriska verkligheten syns inga värden. Allt som syns är priser. Av detta faktum kan man dra olika slutsatser. En slutsats är att värden överhuvudtaget inte finns. En annan är att vi måste hitta en teoretisk modell för hur värden som uppkommer i produktionen omvandlas till priser via cirkulationen. Denna senare modell står i centrum för teoretiker som diskuterar det s. k. transformationsproblemet.
- Finns värden?
- Finns det något transformationsproblem?
- Vilka konsevenser för synen på kapitalismen får det om man inte har med värdebegreppet?
Heinrich påpekar riktigt att Marx försök att lösa transformationsproblemet i Kapitalets tredje bok inte var särskilt framgångsrikt. Somliga har tolkat detta som en falsifiering av hela teorin. Men Heinrich söker en annan lösning på problemet - eller snarare han menar att frågan om transformationsproblemet är felställd och att problemet inte existerar, åtminstone inte så som tidigare marxister har uppfattat det.
s. 181
" 'Transformationen av värden till produktionspriser' utgör snarare en begreppslig vidareutveckling av varans formbestämning." och "Övergånen från värde och mervärde till produktionspris och genomsnittsprofit har inte att göra med en historik eller överhuvudtaget tidslig ordningsföljd, utan utgör en övergång mellan olika framställningsnivåer".
- Är Heinrichs resonemang hållbart?
- Vilken är egentligen kopplingen mellan värden och priser enligt Heinrich? Finns den överhuvudtaget?
Personligen tycker jag att Heinrich har rätt, även om kritiken mot honom inte är helt harmlös. Det hade ju varit skönt att hitta handfasta empiriska belägg för "arbetsvärdelärans" riktighet. Men jag tror att det är fel ingång. Marx värdeteori är en teoretisk konstruktion som förklarar det "moderna samhällets utvecklingslag". "Prissystemet" är ett empiriskt fenomen som tvärtom skymmer sikten till förståelse av kapitalismen. Det betyder inte att det senare är sannare än det tidigare. Men försök övertyga en positivist om det.
s. 182ff
Om "profitkvotens fallande tendens". Har man två marxister i ett rum och de ska diskutera Marx idé om profitkvotens fallande tendens kommer de med största sannolikhet i luven på varandra. Precis som det s. k. transformationsproblemet är detta en fråga som diskuterats livligt under 1900-talet och en fråga där ingen samsyn nåtts. Jag ser detta som ett tecken på vad Heinrich kallar ambivalensen i Marx teori. Om man inte kan enas om även ganska fundamentala teoretiska satser, är det rimligt att anta att teorin är lite oklar.
- Sjunker profitkvoterna?
- Spelar det någon roll?
Kapitel 6 - Kapitalets cirkulation
s. 163
Heinrich pratar, precis som Marx om improduktiva arbetsuppgifter, som dock är nödvändiga under kapitalismen. Som exempel nämner Heinrich kassapersonal. När vi för några år sedan hade en cirkel om Kapitalets andra band uppstod en ganska lång diskussion om denna distinktion. Varför säger Marx och Heinrich att vissa arbetsuppgifter är improduktiva trots att de är nödvändiga under kapitalismen? Själva distinktionen produktiv-improduktiv gäller ju i vilket fall enbart under kapitalistisk produktion. Jag tänker mig cirkulationskostnaderna som vilka andra kostnader som helst, och arbetet inom cirkulationen som vilket annat arbete som helst under kapitalismen.
Visst förstår jag poängen i ett inget värde skapas i själva varuutbytet, men är inte det arbete som exv. kassapersonal eller bokförare sköter lika värdeskapande som annat arbete?
s. 164
Heinrich nämner termen "industriellt kapital". Någonstans har jag läst att termen är tillförd K2:an av Engels. Jag kan dock missminna mig, och kanske spelar det ingen roll.
s. 165
Heinrich gör en distinktion mellan "köpmanskapital" och "industriellt kapital". Även detta är en distinktion som jag tror mig förstå, men som känns en smula godtycklig. Jag tänker på de stora, globala försäljningsföretagen som själva inte tillverkar varor utan använder sig av billiga underleverantörer runt om i världen. Kan man säga att det är underleverenatörernas arbetare som tillför värdet, och att exv. Nike eller IKEA bara är köpmän som köper och säljer varor. Det är ju dessa köpmän som de facto kontrollerar produktionen, även om den formellt sker i självständiga företag.
s. 169
Marx reproduktionsscheman. Vad säger dessa och vad säger de inte? Visar de att kapitalismen kan fungera krisfritt, eller visar de tvärtom att kapitalismen alltid kommer att drabbas av kriser?
Kapitel 7 - Profit, genomsnittsprofit och "lagen av profitkvotens fallande tendens"
I den empiriska verkligheten syns inga värden. Allt som syns är priser. Av detta faktum kan man dra olika slutsatser. En slutsats är att värden överhuvudtaget inte finns. En annan är att vi måste hitta en teoretisk modell för hur värden som uppkommer i produktionen omvandlas till priser via cirkulationen. Denna senare modell står i centrum för teoretiker som diskuterar det s. k. transformationsproblemet.
- Finns värden?
- Finns det något transformationsproblem?
- Vilka konsevenser för synen på kapitalismen får det om man inte har med värdebegreppet?
Heinrich påpekar riktigt att Marx försök att lösa transformationsproblemet i Kapitalets tredje bok inte var särskilt framgångsrikt. Somliga har tolkat detta som en falsifiering av hela teorin. Men Heinrich söker en annan lösning på problemet - eller snarare han menar att frågan om transformationsproblemet är felställd och att problemet inte existerar, åtminstone inte så som tidigare marxister har uppfattat det.
s. 181
" 'Transformationen av värden till produktionspriser' utgör snarare en begreppslig vidareutveckling av varans formbestämning." och "Övergånen från värde och mervärde till produktionspris och genomsnittsprofit har inte att göra med en historik eller överhuvudtaget tidslig ordningsföljd, utan utgör en övergång mellan olika framställningsnivåer".
- Är Heinrichs resonemang hållbart?
- Vilken är egentligen kopplingen mellan värden och priser enligt Heinrich? Finns den överhuvudtaget?
Personligen tycker jag att Heinrich har rätt, även om kritiken mot honom inte är helt harmlös. Det hade ju varit skönt att hitta handfasta empiriska belägg för "arbetsvärdelärans" riktighet. Men jag tror att det är fel ingång. Marx värdeteori är en teoretisk konstruktion som förklarar det "moderna samhällets utvecklingslag". "Prissystemet" är ett empiriskt fenomen som tvärtom skymmer sikten till förståelse av kapitalismen. Det betyder inte att det senare är sannare än det tidigare. Men försök övertyga en positivist om det.
s. 182ff
Om "profitkvotens fallande tendens". Har man två marxister i ett rum och de ska diskutera Marx idé om profitkvotens fallande tendens kommer de med största sannolikhet i luven på varandra. Precis som det s. k. transformationsproblemet är detta en fråga som diskuterats livligt under 1900-talet och en fråga där ingen samsyn nåtts. Jag ser detta som ett tecken på vad Heinrich kallar ambivalensen i Marx teori. Om man inte kan enas om även ganska fundamentala teoretiska satser, är det rimligt att anta att teorin är lite oklar.
- Sjunker profitkvoterna?
- Spelar det någon roll?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)